KÖRA LYNX
Lynx Shredder RE 850 E-TEC Turbo R 3700 är min nuvarande skoter. Den är väldigt lekfull och har så mycket kraft - en riktig best! Jag tycker att det är en mycket mångsidig skoter och den fungerar överallt - på leder, i svängar, hopp och naturligtvis i djup snö och brant terräng. Det är också en wheelie-maskin och det ger mig så mycket glädje. Shredder RE är också en mycket snygg skoter och den är tuff direkt från lådan.
Jag älskar friåkning och att köra i djup snö. Att bara åka ut med en grupp människor och se vart dagen tar oss. Hitta några roliga ställen att leka på, hitta lite klättring och förhoppningsvis hitta eller bygga några hopp och njuta av fina vyer! Jag älskar att åka i bergen, men skogarna har oftast bättre snö och fler tekniska områden, särskilt under den tidiga vintern.
Att vara Lynx-ambassadör var en dröm som gick i uppfyllelse. Jag älskar märket och jag skulle inte åka med något annat märke. Det är ganska häftigt att Lynx tillverkas i Finland. Jag tycker att skotrarna är så tuffa och att de verkligen kommer färdiga att åka från fabriken. Jag växte upp med att alla i min familj hade Lynx så det känns lite som hemma för mig.
ATT BÖRJA
Vi är friluftsmänniskor i min familj och snöskotrar har varit en naturlig del av vårt liv. När jag var liten tillbringade vi nästan varje helg och semester i vår stuga i Jokkmokk i norra Sverige. Vi använde snöskotrar varje dag för att hämta vatten eller ved till stugan, men också för att åka ut och isfiska eller göra spår. Min familj gjorde ett spår bara för min bror och mina kusiner och vi hade några äldre retro-skotrar som vi turades om att åka runt spåret med.
Jag fick min första skoter så snart jag fyllt 16 och fått mitt körkort. Det var en Lynx Enduro 400F 2004. Jag använde den mest för transport, men provade några saker som min bror gjorde. 2014 köpte jag en ny skoter och spenderade nästan alla mina pengar och all min tid under vintern på att försöka förbättra min körning så mycket som möjligt. Nästan varje helg tillbringades bakom skoterstyret.
LEVANDE SISU
I mars 2022 slutade min paradisresa med en olycka. Jag bröt ryggen ganska illa och bröt revben som punkterade min lunga. Tyvärr var vi tvungna att tillbringa 14 timmar på berget tills en helikopter kunde komma och hämta mig. Vi befann oss i ett avlägset område och det var brant terräng runt omkring oss. Som tur var hade jag de mest fantastiska människorna med mig och natten gick ganska bra med deras hjälp att hålla mig varm och muntra upp mig. De gjorde det verkligen till den bästa värsta natten någonsin, vilket vi skämtade om.
Efter detta var det en lång och hård väg med sjukhus, röntgen, läkning och rehab.
Det första jag tänkte på efter det här var min hund och sedan snöskoteråkning. Åkning är verkligen min passion och det betyder så mycket för mig och det har varit en riktigt bra motivator för att bygga upp min kropp igen. Jag är väldigt målmedveten och mitt arbete har redan lönat sig även om jag fortfarande har vissa problem. Jag känner mig oerhört lyckligt lottad med tanke på allt och jag har lärt mig mycket av den här erfarenheten. En sak jag lovade mig själv på sjukhuset var att åka tillbaka till Kanada nästa säsong och jag klarade det! Det var ännu mer fantastiskt än jag mindes och det var något jag verkligen behövde. Jag älskar Revelstoke för åkningen och de människor vi träffade där. Jag har ett starkt band till den platsen nu.
