MED RÖTT PÅ TÄVLINGSBANAN OCH SKOTERLEDEN

Toni Vilander, 41, är en finsk racerförare som började köra Ferrari 2006 efter en lång karriär inom karting och Formula Renault-klass. Vid sidan av sin aktiva tävlingskarriär har Toni haft en nära relation till snöskotrar ända från barndomen då han provade sporten för första gången hemma i Kankaanpää i södra Finland. Numera njuter han speciellt av långa skoterturer på lederna i Lappland.

Toni är en fanatisk ledåkare, så det är ingen stor överraskning att Rave RE passar perfekt för honom.

DU TÄVLAR FORTFARANDE OCH DU ÄR OCKSÅ INBLANDAD I FERRARIS VERKSAMHET PÅ ANDRA SÄTT. VAD JOBBAR DU MED JUST NU?

Toni: Jag tillhör Ferraris racingteam men för närvarande kör jag utan att ha ett tävlingsschema för hela säsongen. Den här säsongen har jag kört fyra helger i italienska GT-serien men jag har arbetat mer på den kommersiella sidan som varumärkesambassadör. Jag hjälper bland annat Ferrariägare på Club GT-tävlingar genom att följa deras prestationer på banan och hjälpa dem att bli bättre förare.

Jag är också involverad i företaget Luxury Collection som är en Ferrari-återförsäljare i Lempäälä i Finland. Vi har också en butik i Tallinn och snart ska vi öppna en butik i Helsingfors.

Tillsammans med min fru och partner driver jag en bar och restaurang i racingstil som heter Varikko (”depån”) i min hemstad Kankaanpää.

I höst jobbar jag också som Formel 1-kommentator i finsk tv. Förhoppningsvis kan vi bevaka loppen live från banan under de kommande månaderna, i stället för virtuellt.

VILKA ÄR HÖJDPUNKTERNA I DIN KARRIÄR SOM TÄVLINGSFÖRARE?

Toni: Jag tror att min största prestation inom sporten är att jag har lyckats göra motorsport – min största passion – till ett yrke och kunnat göra det så länge. Min 15-åriga karriär hos Ferrari har gett mig mycket: Jag har lärt mig italienska och jag har fått vara en del av den legendariska racingfamiljen och gemenskapen hos Ferrari.

Av mina individuella prestationer vill jag lyfta fram två segrar i GT-klassen i Le Mans 24-timmars och segern i Bathurst 12-timmars i Australien 2017. Naturligtvis är VM i GTE Pro-klass 2014 också minnesvärt.

Toni på banan i Monza med Ferrari 488 GTE på FIA WEC-tävling, juli 2021. Foto: Ferrari

DU ÄR OCKSÅ EN PASSIONERAD SNÖSKOTERÅKARE. HUR KOMMER DET SIG?

Toni: Min farbror hade en motorsportbutik i Mäntsälä i södra Finland när jag var liten. Under julloven fick jag låna en barnskoter i affären för att åka på. Min pappa är från Rovaniemi och han har haft snöskotrar hemma ända från början. När jag blev tillräckligt stor fick jag köra hans skotrar och underhålla dem. Mitt barndomshem låg i ett glesbebyggt område, så det fanns gott om plats att åka på.

Under min aktiva tävlingskarriär kunde jag inte åka så mycket eftersom jag var så upptagen på vintrarna. Tävlingssäsongen avslutades i början av december och testsessionerna för nästa säsong började redan i början av januari. Man var tvungen att akta sig så man inte blev skadad, för då hade tävlingssäsongen gått i stöpet direkt. Kroppen behövde också vila.

Under de senaste tio åren har jag kunnat åka mycket mer snöskoter.

VILKET SLAGS ÅKNING SYSSLAR DU MED? HUR SKULLE DU BESKRIVA DIG SJÄLV SOM SKOTERÅKARE?

Toni: Aktiv, snabb ledåkning är min grej. Men även om jag kör snabbt, använder jag fortfarande alltid sunt förnuft. Jag vill inte hamna på sjukhus. Mitt främsta mål är att komma hem till bastun i ett stycke efter en dag på skotern.

Tidigare har jag åkt några endurolopp i amatörklass men med åren har jag riktat in mig mer mot långa turer på leder i stället för att köra på tid.

I vintras gjorde jag och några vänner en fyradagarstur på 900 km på lederna i Lappland. Tidig start på morgonen, 5–6 timmar på leden och sedan en bastu på övernattningsstället – det var magnifika åkdagar.

För mig är äventyr en del av snöskoteråkningen. Ofta är vi de första som åker på leden från Rovaniemi till Levi i november, och ibland kör vi vilse eftersom det inte finns några andra leder att följa. I gengäld gör vi våra sista vårturer i maj när bäckarna svämmar över på myrarna och solen värmer.

VILKEN SORTS SNÖSKOTER KÖR DU HELST?

Toni: En sportig ledskoter passar mig bäst. Jag har ägt flera Lynx Rave RE-modeller och mina två senaste turer gjorde jag med Rave Enduro. För nästa säsong räknar jag med att ha en ny Rave RE 600R E-TEC. Jag älskar den skotern.

Modellen har utvecklats fantastisk under de senaste 10 åren, särskilt när det gäller motor och fjädring. Den är nästan perfekt för mig i det skick som den levereras, och den är redo för hård körning direkt från produktionslinjen.

Jag uppskattar också tillförlitligheten hos Lynx. Den startar direkt oavsett förhållandena och den har aldrig lämnat mig i sticket.

DU KÖR PÅ RACINGBANORNA MED EN RÖD FERRARI OCH FLYGER FRAM PÅ SKOTERLEDERNA MED EN RÖD LYNX. FINNS DET NÅGOT GEMENSAMT MELLAN DE TVÅ?

Toni: Båda märkena väcker starka, positiva känslor hos mig. Jag har en speciell relation till Ferrari eftersom varumärket har varit min arbetsgivare i 15 år och jag är den fabriksförare som har jobbat längst för varumärket. Ferrari är ett av de mest kända märkena i världen.

Jag blir berörd av finskheten i Lynx och av det faktum att varumärkets hem är Rovaniemi – min fars hemstad.

Jag har haft turen att få se bakom kulisserna både hos Lynx och Ferrari. Det finns vissa slående likheter i deras utvecklingsstrategier och deras beslutsamhet. Verksamheten är välorganiserad och av hög kvalitet på alla nivåer.

Toni (nedan till vänster) firar segern i SRO World Challenge America 2018 med sin förarpartner Miguel Molina och Ferrari-teamet. Foto: Ferrari

HUR STÖTTAR SNÖSKOTERÅKNINGEN DIN BILRACING?

Toni: Att köra snöskoter är ett utmärkt sätt att träna för bilracing. Man måste läsa av leden hela tiden och hela kroppen får en fysisk genomkörare.

Långa avstånd och många timmar på skoterleden är bra träning för endurotävlingar som jag har kört mycket. Dina muskler måste vänja sig vid att skaka kontinuerligt och du måste hålla fokus till 100 procent i många timmar.

Jag har aldrig kört tvåhjuling men på snöskoter har jag lyckats uppnå en nivå där jag kan hålla jämna steg med rutinerade åkare. Och det känns bra!

VILKET ÄR DITT BÄSTA SNÖSKOTERMINNE?

Toni: Det var för två år sedan när vi gjorde en lång resa runt finska Lappland från Rovaniemi till den nordvästligaste delen av landet. Landskapet förändrades drastiskt när vi kom till Kilpisjärvi: plötsligt var vi omgivna av höga berg och man kände sig väldigt liten mitt ibland dem. Leden gick genom öppen terräng på hög höjd och man kunde snabbt bli desorienterad eftersom ögonen lätt tappade bort horisonten – alla tunga stötar skakade om en på skotern.

Även om jag tycker om att åka snabbt är snöskoteråkning också ett sätt för mig att koppla av och komma in mitt i naturen. Jag njuter av utsikten när jag kör och ibland stannar jag upp vid sidan av leden för att beundra vilda djur som renar och fåglar.